Hundratusentals somalier flydde från sitt hemland i början av 1990-talet. Nära tjugo tusen av dem hamnade i Sverige och ungefär lika många hamnade i de gamla svenskbygderna kring Minneapolis i den amerikanska delstaten Minnesota.

Benny Carlson, forskare i ekonomisk idéhistoria vid Lunds universitet, har studerat hur det har gått för dem. De nya svenskarnas första kontakt med arbetsmarknaden blev väldigt olik de nya amerikanernas. De somalier som kom till Sverige har haft stora svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I mitten på 1990-talet var enbart var tionde somalier sysselsatt. Denna siffra har gradvis stigit till cirka 30 procent de senaste åren, mindre än hälften av Sveriges totala sysselsättningsgrad.

Sysselsättningen bland somalier i Minneapolis är ungefär dubbelt så hög som bland somalier i Sverige. Somalierna i Minneapolis har skaffat sig ett rykte om att vara ett hårt arbetande folkslag.

Enligt Benny Carlson kan den stora skillnaden i sysselsättning främst förklaras av stora olikheter i entreprenörskap. I Sverige finns det knappt 40 somaliska egenföretagare. I Minneapolis, å andra sidan, drivs i runda tal 800 företag av somalier. Antalet somaliska företag, i dessa gamla svenskbygder, växer dessutom i stadig takt. Det rör sig bland annat om åkerier, restauranger, livsmedelsbutiker, till och med somaliska köpcentrum.

Det är inte bara somalier som möter svårigheter i Sverige. Enligt OECD uppgick arbetslösheten bland invandrade män till 16 procent och bland invandrade kvinnor till 13 procent under 2000-talets inledande år, vilket var väsentligt högre än den genomsnittliga arbetslösheten på cirka 5 procent. I USA fanns tvärtom inte någon liknande uppdelning på arbetsmarknaden, såväl bland invandrare som bland befolkningen i övrigt uppgick arbetslösheten där till runt 5 procent.

De senaste fem åren har nästan åtta hundra somalier valt att flytta från Sverige till Storbritannien, enligt Statistiska Centralbyrån. Endast svenskar och britter har lämnat Sverige för Storbritannien i större antal under perioden. Efter en lång period av arbetslöshet valde exempelvis tolken Madal Suleiman att flytta till Birmingham, där han idag har öppnat en mobiltelefonbutik samtidigt som han parallellt arbetar som tolk. I en intervju i Sveriges Radio Ekot motiverar Madal sitt beslut på följande sätt: Man mår inte bra när man inte har jobb och det är största orsaken till att vi har flyttat. Om det fanns jobb i Sverige skulle jag aldrig ha flyttat hit.

OGAYSIIS

Dhamaan xubnaha ururka isbahaysiga ummadda soomaaliyeed ee iswidhen waxaa la ogaysiinayaa in uu dhacayo shirsannadeedkii ururka, uuna ka dhici doono magaalada Kista Träff, Stockholm, 31 maarso – 1 abriil 2007.

Ururada iyo xubnaha golaha dhexeba waxaa loogu baaqayaa cidii doonaysa ama haysa qodob looga doodayo kalfadhiga in ay ugu dambayn 10 bisha maarso u soo dirto xafiiska srfs@telia.com

Waxaa cod leh, xaqna u leh in laga bixiyo qarashka safarka cidii soo bixisa dhigaalka sannadka, sidaa la ajligeed waxaannu ogaysiinaynaa xubnaha in dib loo riixay bixintii dhigaalka sannadkan ayna ugu dambayso 15 maarso 2007.

Faah faahin dheeraad ah kala xiriir:
Xafiiska 08-166961/ 0737802219

Mahadsanidiin