Den nya utvecklingspolitiken

Fattigdomsbekämpning i Afrika ska stå i fokus för det svenska biståndet. Fokus stärks också på reformsamarbete i Östeuropa, på fred och säkerhet samt demokrati och mänskliga rättigheter.

- I mitt arbete med att effektivisera det svenska biståndet har de grundläggande frågorna varit var Sveriges bistånd gör mest nytta och var svenskt långsiktigt engagemang är mest motiverat. Svaret är fattigdomsbekämpning i Afrika där behoven är som störst, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

- Med landfokuseringen som en av flera reformer har jag nu lagt en grund för Sveriges nya utvecklingspolitik, säger Gunilla Carlsson.

Det övergripande resultatet av landfokuseringen är:

• Ett stärkt fokus på Afrika. På denna kontinent är behoven av stöd till fattigdomsbekämpning störst. Vägen till att nå Millenniemålen är längst jämfört med andra regioner. Afrika är exempelvis mest drabbat av konflikter, Hiv/aids och risk för svält.
• Ett stärkt fokus på Europa. Ett fortsatt närmande av forna sovjetstater och länder i sydöstra Europa till den europeiska gemenskapen skapar förutsättningar för att minska fattigdomen i dessa länder och är nödvändigt för att främja ett demokratiskt och stabilt Europa.
• Ett stärkt fokus på fred och säkerhet. Vi utvecklar samarbetet med flertalet stater i en konflikt- eller postkonfliktsituation.
• Ett stärkt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter. Stabila demokratier kännetecknade av god samhällsstyrning i vilka den enskildes fri- och rättigheter respekteras är en förutsättning för en uthållig och människovärdig utveckling. Vi förblir starkt engagerade för en demokratisk samhällsutveckling i flera stater med stora demokratiunderskott.

Det bilaterala utvecklingssamarbetet fokuseras till drygt 30 samarbetsländer:

Länder med vilka Sverige ska bedriva långsiktigt utvecklingssamarbete. Det är 12 länder i Afrika, Asien och Latinamerika som vi har samarbetat länge med och där Sverige har ett tydligt mervärde: Burkina Faso, Etiopien, Kenya, Mali, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Uganda, Zambia, Bangladesh, Kambodja och Bolivia. I dessa länder ska vi fördjupa samarbetet, spela en roll i deras kamp mot fattigdomen och stödja uppbyggnaden av demokratiska institutioner.

Länder i konflikt- och postkonfliktsituation med vilka Sverige ska bedriva utvecklingssamarbete. Det handlar om 12 länder/områden i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika: Burundi, DR Kongo, Liberia, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Afghanistan, Östtimor, Irak, Västbanken-Gaza, Colombia och Guatemala. Här krävs särskilda och flexibla insatser för att bidra till fattigdomsbekämpning, fredsprocesser och återuppbyggnad.

Länder i Östeuropa med vilka Sverige ska bedriva reformsamarbete. Vi fördjupar samarbetet med 9 länder/områden i syfte att underlätta EU-integrationen och därmed stärka fattigdomsbekämpningen och reformansträngningarna i vårt närområde. Det är Albanien, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet och Ukraina.

Sveriges utvecklingssamarbete ska präglas av kvalitet och effektivitet. Regeringen genomför ett omfattande förändringsarbete för att effektivisera utvecklingssamarbetet. Det består av tre delar: landfokusering, en ny strategi för det multilaterala utvecklingssamarbetet samt ett ökat fokus på mål- och resultatstyrning.

Genom landfokuseringen kan Sverige stärka partnerskapen med våra viktigaste samarbetsländer och fortsätta vara en ledande givare med hög kvalitet i utvecklingssamarbetet, utan att öka de förvaltningsresurser som används för att styra och genomföra utvecklingssamarbetet. På så sätt uppnås en förstärkt fattigdomsbekämpning.